Låt mig presentera Aladdins nya fästmö, den undersköna Jasmin, sultanens dotter och orienterns pärla! Hon skimrar så vackert i kvällsolen och den svartsjuke Aladdin vaktar misstänksamt bakom buskarna i fjärran.

På temat åka gammal premiumbil har nu turen kommit till en 87:a med fläckfritt förflutet, inte alltför många mil, ganska få ägare och framför allt - färre fel. Nu finns det en del att göra även på denna men det är ändå ett mycket bra utgångsobjekt.

För att lindra eventuella läsares avundsjuka kan jag härmed meddela att även denna vagn uppvisade en ansenlig lista med kvällspyssel men köper man bil osedd så var det bara att kavla upp verktygslådan och skrida till verket. Mest akut var

• Nya bromsrör och slangar fram - bytt.
• Renovering av bromsok bak - klart.
• Byte av spakcentral till ljuset - klart.
• Byte av drivknutsdamask fram - klart.
• Fixa två avlidna elhissar - klart.
• Reparera centrallåset - klart.
• Hitta felkoden från motorn - klart.

Alltså inga allvarligare fel och hon har även fått bilprovningens välsignelse.

En sak om krävde lite uppmärksamhet var ett läckande grenrör.

Vardagslunken

När Jasmins första vinter i min ägo 2004 slog till stämde plötsligt allt. Hon är en dam i sina bästa år och med nygenomgången motor och bra däck så är hon förförisk i sin ständiga längtan efter snöiga vägar. Det är så här en quattro skall vara!

Skönt drag i motorn och klippstadig gång genom slasksträngar och snövallar, originaleffekten räcker rätt bra på hala underlag. Det gamla terrängbilsystemet på tidiga quattros är inte oävet ens i detta millenium trots alla modernare påfund som rosat marknaden sedan Jasmin rullade ut genom portarna i Ingolstadt.

Med lite bättre ljus och nytt liv i värmesitsarna så skulle lyckan vara fullständig.

Januari 2005, efter månader av fullständigt odramatisk vardagslunk, inträffade det som inte får hända, vattenpumpshaveri.

Ytterligare två månader senare får Jasmin en allt kraftigare feberfrossa i vänster framhjul, dags att byta framvagnsbussning.

Vintern övergår i vår och lagom när snön försvunnit så hör något av sig under bilen. Ett torrt skorrande som kommer och går vid olika hastigheter oberoende av belastning. Allt pekade på stödlagret på kardan. Mer om detta och hur jag modifierade kardanen för ett BMW-lager går att läsa här.

Besiktningen 2006 gav egentligen bara en allvarlig anmärkning; bromskraftsregulatorn hade fastnat. Hur jag fick liv i den lille stackaren går att läsa här.

Under hösten och vintern 2007/2008 blev det dags att ta tag i en ny liten lista med defekter. Bland annat så började förarstolen se lite risig ut, hur det löste sig kan du läsa här.