Aladdin - Generatorn (maj 2006 )

I samband med att Aladdin tillfälligt berövats sin generator för att rädda Jasmin, den andra 200:an, när hon strandat i den kungliga huvudstaden uppstod ett behov av att ge Aladdin en annan.

Utgångsmaterialet var således två trasiga generatorer. Den ena hade dömts ut av en generatorfirma i Nacka med motiveringen 'avbrott i lindning' och den andra hade en trasig anslutning för D+ (laddningslampan).
Ett lämpligt tillfälle att en gång för alla lära sig hur en växelströmsgenerator fungerar.
Varenda pinal mättes upp och resultatet blev en fungerande generator från pensionerade donatorer.

Vad kan då vara lämpligare än att även mina många besökare får ta del av samma information:

 


Grundkurs i generatorlära

En typisk Boschgenerator är i grunden en trefas växelströmsgenerator. För att likrikta spänningen så att det passar bilens elsystem så används ett antal dioder som åstadkommer en rå likriktad spänning. Den är dock inte konstant i tiden så generatorn är beroende av bilens batteri för att jämna ut spänningen.
Den enda rörliga delen i en generator är rotorn. Den utgör generatorns roterande axel och sitter kullagrad i båda ändarna.

I framkant sitter det en remskiva och i bakkant sitter det två släpringar som överför magnetiseringsströmmen till rotorlindningen. Rotorn behöver nämligen magnetiseras för att generatorn skall fungera och det är strömmen genom laddningslampan som ser till att generatorn börjar ladda. Strömmen som generatorn generarar går alltså inte genom kolen.

Viktigt:En växelströmsgenerator laddar inte utan fungerande laddningslampa!

För att reglera hur mycket generatorn skall ladda finns en laddningsregulator som i de flesta fall är sammanbyggd med kolhållaren. Den reglerar laddningen med hjälp av magnetiseringsströmmen genom rotorlindningen.

Den yttre fasta lindningen kallas stator och det är där som nyttoströmmen skapas. Statorn är ansluten (fastlödd) till likriktardioderna som sitter tillsammans på en diodplatta innanför generatorna baksida.
Antalet dioder kan variera beroende på generatorns kapacitet, i exemplet nedan är det 2 x 4 dioder på en 90A generator.

Vill du veta ännu mer? Kolla då på Mazdaklubbens generatorskola

Felsökning

Klicka för större bildNedanstående avsnitt syftar till att förklara hur man felsöker en generator för att kunna avgöra varför den inte laddar. Beskrivningen avhandlar enbart elekriska fel på generatorn, defekta lager, nedslitna släpringar och andra mekaniska fel räknar jag att de flesta kan identifiera på egen hand.

VARNING:
Elsystemet för start och laddning kan ge upphov till stora strömrusningar vid kortslutning och är inte avsäkrat.
Strömmen kan bli så stor att den smälter metaller och kan ge upphov till skador på såväl hobbymekanikern som på bilen.
Se till att koppla bort batteriet innan kablarna på generatorn avlägsnas.

 

 

Laddningsregulatorn/laddningslampan

Funktionen på laddningsregulatorn går inte att kontrollera på annat sätt än genom provkörning av generatorn. För att verifiera om det är regulatorn som kan man jorda kontaktblecket på diodplattan (se fig) och mäta laddspänningen. Det motsvarar att regulatorn ökar magnetiseringsströmmen till max och generatorn går helt oreglerad. Om generatorn börjar ladda och spänningen ökar uppåt 15-16V vid 3000 varv så är det troligt att regulatorn är defekt. Priset på regulatorn är dock förhållandevis lågt och misstänker man att den är trasig brukar det vara enklast att byta på ren chansning.

Då är det desto viktigare att kontrollera kretsen för laddningslampan eftersom den är vital för generatorns funktion.

Lyser inte laddningslampan vid stillastående generator så får man börja med att felsöka tillhörande krets. Lossa anslutningen från D+ på generatorn. Mät resistansen mellan D+ och generatorjord, är den större än några ohm så är antingen regulatorn trasig eller så har den dålig kontakt. Regulatorn jordas genom sin ena anslutningsskruv. Är D+ verderbörligen jordad så mäter man om det finns spänning i anslutningskabeln vid påslagen tändning.

Gör det inte det så är det avbrott på vägen. Undersök om laddningslampan är hel, att den har rätt effekt och att den har matningspänning (12V).
Det finns två typer av lampor för Audis kontrollampor, 1.2W (svart sockel) och 2W (vit sockel).
Laddningslampan MÅSTE vara på minst 2W, annars laddar inte generatorn som den skall.

Är allt OK så långt så handlar det om ett avbrott på kabeln mellan ladningslampan och generatorn. På Audi typ 44 sitter det ett skarvstycke längst fram på höger ramben (bakom höger strålkastare). Det kan dela på sig utan att det syns på utsidan vilket gör att laddningslampan aldrig tänds och att generatorn inte fungerar..

Statorn

Kontroller sker genom att lödas loss från diodplattan. Använd tillräckligt stor lödkolv och värm inte för länge eftersom dioderna då kan ta skada.

Resistansen A-B, B-C, C-A skall vara lika och visa låga värden.

Reistansen mellan vardera A,B,C,V och järnkärnan skall vara oändlig,annars är det kortslutning i statorn.

Undersök statorn med avseende på fysiska skador och spår av överslag.

Klicka för förstoring

 

Rotorn

Klicka för förstoring

Rotorn har en enda spole vars ändar är anslutna till släpringarna. Resistansen mellan dessa skall vara 2-4 Ohm.

Mät även resistansen mellan var och en av släpringarna mot jord. Resistansen skall vara oändlig, annars är det kortslutning. Rotorn kan kontrolleras på plats om laddningsregulatorn först demonteras.
Om släpringarna är alltför slitna eller spåriga så kan dom svarvas rena förutsatt att det finns tillräckligt mycket material kvar.

 

Diodplattan

Klicka för förstoring

Diodplattan är uppdelad i två delar med vardera 4 sammankopplade dioder och jobbar med att växelvis likrikta positiva och negativa flanken av växelspänningen.

Dioderna kontrolleras antingen med ohm-mätare eller genom ännu hellre att spänningsätta dioderna baklänges och mäta strömmen.
Diodgrupperna skall spärra mot ström i ena riktningen men släppa igenom i den andra.
Notera att de två grupperna har motsatt polaritet.

Klicka för förstoring

 


Enkel provbänk för generator

Det är relativt enkelt att testa sin lösa generator och är man osäker på funktionen så är det smartare att testa den innan man monterar den i bil:.

  1. Spänn fast generatorn ordentligt i något av dess fästöron. Kläm inte runt själva generatorhuset.
  2. Anslut ett en tjock kabel mellan B+ och pluspolen på ett bilbatteri. Helst bör man använda riktiga polskor.
  3. Koppla en glödlampa på MINST 2W mellan D+ och B+
  4. Koppla samman batteriets minuspol med generatorns chassie
  5. Sätt lämplig hylsa/7mm insexbits i borrmaskinen och dra runt generatorn. På grund av remskivornas utväxling så bör varvet överstiga 2000 varv.

När generatorn börjar ladda skall glödlampan slockna och man känner tydligt hur det bromsar.
Vill man ha mer exakta mätvärden kopplar man en voltmeter parallellt över batteriet. När generatorn börjar ladda skall spänningen uppgå till åtminstone 13.5 V men 14-14.5 V är OK beroende på batteriets kondition.

Genom att jorda anslutningen R på diodplattan med en skruvmejsel (se fig ovan) så kopplar man förbi laddregleringen och generatorn laddar fullt hela tiden.


Lönar det sig att reparera?

I många fall är det meningslöst att reparera om det innebär inköp av nya delar. Åker man till Audi så kostar diodplattan, rotorn och statorn var och en ungefär som en fabriksny generator från bilelektrikern. Det valet är ganska enkelt.

Har man tillgång till en skrotad extra generator så kan ovanstående vara till hjälp för att som i mitt fall identifiera vilka delar som går att återanvända. Ligger felet i laddningregulator eller kretsen för laddningslampan så är det en ganska enkel sak att reparera felet.

Enstaka dioder går att byta ut men det kan kräva att man delar diodplattan.

Har du synpunkter på denna sida? Något som saknas eller bör rättas?

Maila i så fall Aladdin