Framvagnen

När framhjulen var av och bilen stod på pallbockar så observerade jag också att det gick märkbart trögt att vrida fjäderbenen fram. Det kändes en tydlig "kuggighet" och man kunde tydligt se att överdelen av fjädrarna liksom rappar efter i rörelsen på båda sidorna. Slutsatsen är att styr/fjäderbenslagringen var i akut behov av åtgärder. Lika bra att göra det samtidigt när sakerna ändå var isärplockade.

När första fjäderbenet lossats från bilen och demonterats så visade det sig att styrlagren troligen klarat sig men att felet berodde på att en tätningsring spruckit och släppt in så mycket smuts att fjädersätet rostat, svällt och tagit i lagerplattan. Två nya tätningsringar ā 34 spänn plus ett tag med slipmaskinen löser det problemet. Jag passade dock på att ta isär styrlagret och göra rent kulor och banor. Likt kärnkraftsexperten Lindeman (han som badar, torkar och nattar alla atomerna...) stod jag och pillade med de femtiosju små kulorna. Märkligt nog så är övre lagerbanan i PLAST men det verkar hålla. Lite kuggighet återstår men inte mer än att det går att leva med, i ratten känns det ingenting.

Klicka för större bild

Då var det betydligt besvärligare med det som borde ha varit en bagatell. Vänster yttre drivknutsdamask var sprucken och mina första försök att byta den med fjäderbenet på plats var lönlösa, drivaxeln satt som svetsad i knutens innerdel. Sålunda fick hela drivaxeln följa med benet när jag tog loss benet. I ett ögonblick av tillfällig kraftlöshet lyckades jag naturligtvis tappa ner inre knuten på marken varvid det kom grus i den, inte tänkte jag på att baksiden skyddas av medbringaren på lådan. Det var dock rätt enkelt att dela knuten, göra rent innandömet och montera ihop den med nytt fett.

Med ben och drivaxel separerat från bilen gick det med en massa våld att dela axel och nav. Ett av problemen var att navmuttern aldrig skall dras med hjulen i luften så med hjälp av en planka, stoppkloss, spännband och lite 3/4" verktyg med mammutförlängning gick det att få loss den.

Yttre knuten fortsatte att triskas på ett sätt jag aldrig tidigare upplevt. Det var inte förrän jag spände upp den i hydraulpressens stativ som jag lyckades mosa låsringen och driva ur drivaxeln. Hopmonteringen med nytt fett och ny damask var bara transportsträcka så det överlåter jag till läsarens fantasi.

Första besiktningen slog ner på en spindelled och en styrled. Trots alla varningar så valde jag Biltemas nedre länkarm för 400 istället för Mekonomens 1600. Framtiden får väl utvisa om jag gjorde rätt men om det skulle vara en felbedömning så kommer inte detta stycke att stå kvar...;-) Såväl styrled som länkarm är relativt enkla att byta och så länge man har järnkoll på styrstagsmåtten så klarar sig framvagnsinställningen skapligt.